PARQ är ett beslutsstöd som används för att mäta föräldraralenation. Artikelen Sikström S., Eivind M., Hellblom Sjögren L. (2024) beskriver en normering av PARQ för svenska förhållanden och kan laddas ner här. Nedan finner ni även kort svenks beskrivning av detta. För att använda PARQ behöver ni även ni även maila r.rohner@uconn.edu för tillåtelse att använda PARQ instrumentet.
1. Läs artikelen: Sikström S., Eivind M., Hellblom Sjögren L. (2024). The Parental Acceptance and Rejection Questionnaire – Child; validated on a general population in Sweden. European Journal of Parental Alienation Practice. P. 107-122.
2. Skicka ett email till r.rohner@uconn.edu för tillåtelse att använda PARQ instrumentet
Utredningar kopplade till vårdnadstvister eller familjefrågor rörande barn innefattar ofta svåra bedömningar av ”barnets bästa.” Vid separationer tenderar föräldrar att beskriva den andra partnern negativt. Att förändra synen på sin partner vid en separation kan vara en sund psykologisk mekanism för att bryta emotionella band.
Vid tvist om vårdnad, boende och umgänge kan barnet påverkas negativt. Exempelvis kan detta ske om en förälder talar negativt om den andra föräldern eller försvårar barnets kontakt med den andra. Barnet kan då själv börja ta avstånd från den nedvärderade föräldern utan rimliga skäl.
Bedömningar handlar här alltså om att avgöra om detta sker med, eller utan, rimliga skäl. Detta kan vara svårt då anklagelserna kan handla om fysiskt våld och övergrepp. För att underlätta bedömningar av om barnets avståndstagande är berättigat, eller oberättigat, går det att använda ett beslutsstöd kallat PARQ-child (Parental Rejection-Acceptance Questionnaire).
PARQ är ett välrenommerat instrument som bygger på forskning som publicerats i ca 400 vetenskapliga studier i USA och andra länder (Ronald Rohner, 2005). Här presenteras en svensk version av den korta formen för barn, som normerats under svenska förhållanden (Sikström, in progress).
PARQ mäter barnens upplevelser av sina föräldrars beteende gentemot dem. Det har visat sig att PARQ tydligt kan urskilja de barn som inte har en berättigad grund för att ta avstånd från sin mamma/pappa, från dem som har en berättigad grund.
De barn som tar avstånd utan berättigad grund gör det efter att de påverkats till att ta avstånd. Det kallas för att dessa barn har alienerats, dvs. de har blivit främmande för en tidigare älskad förälder. På svenska kallas dettaöräldraalienation, och på engelska Parental Alienation (PA).
De svårast alienerade barnen uttrycker en allt igenom negativ syn på den avskilda föräldern kombinerat med en idealiserad bild av den favoriserade föräldern. I upprepade undersökningar har man funnit åtta manifestationer som utmärker en förälderas påverkan på barnet att oberättigat avvisa en tidigare älskad förälder, s.k. föräldraalienation:
Citat ur Rädda Barnens skrift från 2017 Ett fredat rum. Att arbeta med barn och föräldrar i högintensiva familjerättsliga konflikter. :
”Alienation skadar barn känslomässigt. De flesta barn vill ha båda sina föräldrar i sitt liv och att avvisa en av föräldrarna och den delen av släkten gör att barnen förlorar halva sig själv. Insnärjdheten med den favoriserade föräldern kan skada den normala separations- och individuationsprocessen, vilket påverkar barnets kompisrelationer. De kan också få problem med realitetsprövningen, eftersom gränserna för vad som är sant och falskt har suddats ut.” (sid 44-45)
Nedan följer en beskrivning av beslutsstödet, vem det riktar sig till, dess fördelar, och hur man praktiskt går tillväga för att administrera det.
PARQ (Parental Rejection-Acceptance Questionnaire) är ett instrument för att mäta barnets upplevda värme från sin mamma och pappa (eller de som varit i föräldrarnas ställe). ”Värmen” och dess motsats i barnets relation till mamma respektive pappa mäts på en fyrgradig skala från ”avståndstagande” till ”bekräftande.”
Resultaten av en studie (Bernet et al, 2017) visade att alienerade barn, till skillnad från övriga, i mycket stor utsträckning hade utvecklat en svart-vit omvärldsbild, dvs. de hade utvecklat det som kallas splitting. De saknade den naturliga ambivalens till båda föräldrarna som finns hos de flesta barn, också hos de barn som misshandlats fysiskt eller utsatts för sexuella övergrepp.
Bernet al al (2017) visade att PARQ-Child diskriminerar väl mellan en normal population av barn och en population som identifierats att vara utsatta för föräldraalienation. Mer intressant diskriminerar även detta instrument mellan barn som är utsatta för estrangement och föräldraralienation. I en senare studie, baserat på samma deltagare, visade Bernet et al (2020) att skillnaden mellan PARQ måtten för mamma och pappa (PARQ-Gap) är känsligare mått för graden för föräldraralienation.
De alienerade barnens upplevelser av sina föräldrars beteende utmärkte sig markant och skilde sig från hur andra barn upplever sina föräldrar med både bra och dåliga sidor, som både varma och ibland mer avvisande. Dessa barn såg den ena föräldern i extremt positiva termer och den andra i extremt negativa termer.
Beslutsstödet kan användas, då barn är involverade i vårdnadstvister. Olika professioner som arbetar med ärenden eller bedömning av barns relationer till föräldrarna kan få hjälpa i sina bedömningar, t.ex social- och familjerätts- sekreterare, psykologer, psykiatriker, läkare och specialistsjuksköterskor, men även jurister, advokater och domare.
Beslutsstödet kan även användas av föräldrar med vårdnadsansvar som vill ha en bedömning av barnets relation till dem själva och till den andra föräldern. Föräldrar uppmanas här att i första hand kontakta de relevanta professionerna/institutionerna som arbetar med deras barn (se listan ovan) och uppmana dessa att använda beslutsstödet. Om detta inte är möjligt, eller om de relevanta institutionerna är ovilliga att genomföra detta, så kan de administrera beslutstödet själva (se ”Hur går man praktiskt till väga?” nedan) och sedan skicka rapporten till de aktuella professionerna som arbetar med bedömning av deras barn.
Ett beslutsstöd baserat på skattningsskalor och påståenden har flera fördelar eftersom det bygger på data som är mätbara, validerade, transparenta, reliabla och normerade. Beslutsstödet är dessutom enkelt och effektivt att administrera då det finns tillgängligt online och genererar en enkel resultatrapport.
Frågor rörande ”barnets bästa” innefattar ofta svåra bedömningar. Det är lätt att dessa bedömningar påverkas av utredarnas personliga värderingar, där dessa kan vara svåra att kommunicera till föräldrar och andra berörda parter. Ett beslutsstöd kan här vara till en stor hjälp.
Beslutsstödet som är baserat på skattning av påståenden om mamma/pappa har följande fördelar:
1. Läs artikelen: Sikström S., Eivind M., Hellblom Sjögren L. (2024). The Parental Acceptance and Rejection Questionnaire – Child; validated on a general population in Sweden. European Journal of Parental Alienation Practice. P. 107-122.
2. Skicka ett email till r.rohner@uconn.edu för tillåtelse att använda PARQ instrumentet
För frågor kopplade till beslutsstöd barn kontakta:
Sverker Sikström,
Professor i Kognitiv Psykologi
Telefon: +46-70-3614333,
sverker.sikstrom@psychology.lu.se
Bernet, Gregory, Reay, och Rohner (2017). An Objective Measure of Splitting in Parental Alienation: The Parental Acceptance–Rejection Questionnaire. Forensic Science. doi: 10.1111/1556-4029.13625
Bernet, W. M.D.; Gregory, N. ;Rohner, R. P. ; Reay, and K. M. (2020). Measuring the Difference Between Parental Alienation and Parental Estrangement: The PARQ-Gap. Forensic Sci, doi: 10.1111/1556-4029.14300
Bernet, W.M.D. (2020). Psychological Tests That are Helpful in Identifying and Diagnosing Parental Alienation. Online material: http://pasg.info/app/uploads/2020/02/Bernet-Tests-for-PA-2020-02.pdf
Ronald P. Rohner, PhD. & Abdul Khaleque, PhD. Eds. (2005) Handbook for the Study of Parental Acceptance and Rejection, 4th Edition
Harman, Kruk och Hines (2018). Parental Alienating Behaviors: An Unacknowledged Form of Family Violence. Psychological Bulletin, Vol 144, No 12, 1275-99. http://dx.doi.org/10.1037/bul0000175
Artikelen Sikström S., Eivind M., Hellblom Sjögren L. (2024) beskriver en normering av PARQ för svenska förhållanden och kan laddas ner här
